Gårdagens huvudvärk gör sig påmind och jag känner att jag inte vill stiga upp. Jag är så förvirrad nu för tiden och vet inte riktigt vart jag ska ta vägen. Ibland är jag glad, ibland arg, men mest utan några känslor alls.

Idag känner jag att det är helt okej. Igår var ingenting okej. Bara min stora kärlek fick mig att le. Och lite av idolavsnittet. Det är också förvirrande. För jag ville vara arg, ledsen och spy ut väldigt mycket hat. Men kärleken lurar de aggresiva känslorna och gör en bara glad.

Tur det finns kärlek. Jag tror kärlek och hat bor grannar med varandra.

För hur många gånger har man inte hatat den man älskar? Osv.