Ibland undrar jag verkligen hur jag igentligen tänker. Jag har då ett svenska tal i nationella imorgon och trodde på fullaste allvar att min lärare skulle ha in ett snyggt skrivet talmanus. Så här har jag suttit, skrivit nästan ett a4, snyggt och prydligt här på datan.

Hemtelefonen ringde (3:e som hör av sig) och det var alltså Ida. Jag frågade hur mycket hon hade skrivit och så vidare och hon svarade att hon bara skrivit typ stödord en sida.

"WHAAAAAAAAT!?!?!?" tänker jag.. Ida förklarar att den inte ska lämnas in.

Jag kokade litegranna. Fick brist på inspiration till talet. Tror på improvisation nuja.