Goder afton,

Jag ligger i sängen fortfarande. Klockan är nu 18.04 och jag har inte ens klätt på mig för dagen.

Jag räknar inte mjukisbyxor och en hood med texten "student 2010" till att klä på sig.

Medans Erik är på hockey så ligger jag och filosoferar. Jag har gott om tid för det. Tänker på hur ensamt jag har det då jag faktiskt inte har några vänner här nere i Stockholm. Visst har jag mina jobb-vänner. Men ingen umgås jag med på fritiden. Det känns nästan som jag glömt hur det är att umgås. Såklart, jag bor hemma hos Erik och träffar han efter jobbet och innan jag somnar. Men hur mycket hinner man hitta på då.

Äta middag. Se på tv. Sitta vid varsin dator. Titta på något avsnitt av en serie innan man somnar. Sova.

Så se mina dagar ut efter jobbet. På helgerna sitter jag hemma här.

Samtidigt kan jag inte ägna en tanke ens på att flytta tillbaka till Sundsvall. Trots att jag har det så fruktansvärt tråkigt. Missförstå mig inte, jag tycker inte att det är tråkigt att umgås med Erik. Men det är då Erik inte är tillgänglig. Han har också ett liv, tro det eller ej he he.

Dessutom så tycker jag att det är tråkigt då ingen hör av sig. Jag hör sällan av mig till mina vänner. Men jag har valt att se det på ett sätt. Det var jag som flyttade ner, dvs. en person. Inte mina vänner som flyttade ifrån mig. Alltså jag har fler att höra av mig till, medans de har en. Jag är inte arg. Jag är bara ensam.

Måste dock säga att jag har träffat så otroligt snälla människor på mitt jobb som jag uppskattar.

Och för det sista, jag saknar er där hemma. Varje dag. Om ni undrar ifall jag förändrats nej, bara till utsidan. Bild här nedanför finns.

Hejdå.